Bland presidenter och andra mäktiga amerikaner
Vi har varit en långhelg i Washington DC, den federala huvudstaden i USA. Staden, som också är en delstat i sig, men ändå inte har riktigt samma regler som andra delstater. Staden har cirka 600 000 invånare på den lilla yta som räknas till "DC". Staden har naturligtvis växt ut i de omgivande delstaterna Virginia i söder och väster, och Maryland i norr och öster.
Washington DC är ju platsen för alla de tre grenarna i den amerikanska maktdelningen: presidenten, kongressen (som består av två kamrar, senaten med två delegater för varje delstat och representanthuset som är valt proportionellt mot folkmängden), samt högsta domstolen. Våra vandringar genom staden och dess parker präglades naturligt av detta. Helgen var extra festlig, eftersom det var "Presidents Day" på måndagen. President Lincolns födelsedag var den 12 februari och president Washingtons var den 22. Nixon slog ihop de båda till en dag för alla presidenter - kanske något han velat bli ihågkommen för...
Den första maktdemonstration vi såg när vi kom i in centrala DC var "occupy"-rörelsen. På "Freedom Plaza" tältar fortfarande protesterande människor inom synhåll för vita huset - som dock inte är huset med pelarna nedan, utan det vita som skymtar mellan träden.
President Obama hade inte tid att prata med oss, så vi vandrade vidare till de gamla presidenterna. Lincoln har alltid tid, men han lyssnar inte så mycket längre på alla som besökte honom (vänster nedan), medan Washington tog sig tid att posera med svenska turister, när han nu ändå kommit för att fira sin 280:e födelsedag (höger nedan).
Washington firades med militäruppvisningar och (lösa) skott vid hans gård Mount Vernon. Den ligger fantastiskt vackert vid Potomach-floden. Dagen till ära bjöd han på inträdesbiljetten, vilket lockade många.
På eftermiddagen manifesterades presidenternas dag med en parad genom gamla staden i Alexandria. Scoutgrupper, välgörenhetsorgansiationer, politiker, lokala näringsidkare - alla deltog i marchen med olika ekipage, eller vandrande, dansande eller åkande i olika konstellationer. Washington och Lincoln dök också upp här i olika gestalter.
Gubbarna i fez som körde gokart fram och tillbaka längs marchvägen i åttor var mina favoriter. De såg ut att ha väldigt kul själva!
Vi fick sällskap vid marchvägen av ett par som hurrade, hejade och guidade oss genom alla lokala företeelser. När paraden var slut ville de visa oss Alexandria också, och passa på att göra reklam för sin bok, och att lära barnen lite amerikanska skämt (ovanligt nog självironiska) som en komplimang till barnens språkkunskaper, och en gliring till medelamerikanens brist på sådana:
-Vad kallar man en person som kan flera språk? Multilingual!
-Vad kallar man en person som bara kan ett språk? Amerikan!
Här syns hela sällskapet "naturligt" uppställt inför kameran.
Naturligtvis upplevde vi mer i DC: besökte en gudstjänst i St Pauls episkopala kyrka, åt god mat, besökte Smithsonians Air and Space museum, den botaniska trädgården, Capitolium (kongressens hus), men politikerna var ute och cyklande...
Vi besökte också krigsmonumenten längs the Mall. De gestaltar saknaden efter dem som tvingats offra sin liv, soldatens ångest när han är på väg ut i kriget, den obegripliga ondskan, och de eviga värdena. En bild från monumentet över Koreakriget får avrunda vår resa, som säger något om priset för friheten, både för nationer och folkgrupper.
Per
Valentine's Day
Idag är det Alla Hjärtans dag, eller Valentine's Day som man säger här. I de första klasserna hjälper läraren till att organiserar givandet under Valentine's Day. Hampus gjorde i ordning sin låda att samla kort i i god tid. Han målade sina kort och tog med dem till skolan. Barnen övar ofta genom skolan att göra små gåvor till varandra. (Ibland blir det tyvärr lika mycket föräldrarnas projekt, men tanken är god.)
Idag kom Hampus och Lovisa hem med hela lådan full bestående av hälsningar, godisklubbor och små gåvor från sina klasskamrater.
Vi firade även hemma!
Vi passade på att göra hjärtan av chokladbollar för att överraska våra grannar med. / Kristina
Idag kom Hampus och Lovisa hem med hela lådan full bestående av hälsningar, godisklubbor och små gåvor från sina klasskamrater.
Vi firade även hemma!
Vi passade på att göra hjärtan av chokladbollar för att överraska våra grannar med. / Kristina
Hampus - tänder och legobygge
Hampus har tappat två tänder denna månad. Med stolthet visade han fram sin senast utdragna i lördags. Den gav 1,5 $. (Tandféen är inte så diskret i vår familj.)
I skolan görs också diagram över tappade tänder vilket gör att Hampus ligger bra till denna månad. Under de senaste veckorna i skolan har ”tänder” varit tema. Hampus bockar av i en tabell varje dag vilka ”tandvanor” han har, t ex borsta tänderna två ggr/dag, äta kost som ger bra tuggmotstånd, äta balanserad kost och mat med kalcium. Det har peppat Hampus att variera sig ytterligare. I Sverige betonar vi godis en dag i veckan – lördagsgodis. Här klarar Hampus målet ifall han äter två eller färre söta saker om dagen.
Hampus, vår fantasiske legobyggare, har konstruerat ett eget transportplan under lördagseftermiddagen.
/ Kristina
I skolan görs också diagram över tappade tänder vilket gör att Hampus ligger bra till denna månad. Under de senaste veckorna i skolan har ”tänder” varit tema. Hampus bockar av i en tabell varje dag vilka ”tandvanor” han har, t ex borsta tänderna två ggr/dag, äta kost som ger bra tuggmotstånd, äta balanserad kost och mat med kalcium. Det har peppat Hampus att variera sig ytterligare. I Sverige betonar vi godis en dag i veckan – lördagsgodis. Här klarar Hampus målet ifall han äter två eller färre söta saker om dagen.
Hampus, vår fantasiske legobyggare, har konstruerat ett eget transportplan under lördagseftermiddagen.
/ Kristina
Bilutställning
Amerikanska bilar är inte mina specialgren, men när klassiker samlas ihop till en utställning är det svårt att motså. När det dessutom sker i den fantastiskt vackra Dorton Arena på NC State Fair, så blir det en konstutställning av det.
En Chevrolet Nomad från 1957 är ett vackert verk, med sina sju parallella kromlister på bakluckan.
En Ford Thunderbird från samma tid är också en skönhet. Den är faktiskt ganska liten också, åtminstone i jämförelse med bilarna intill.
I nybilshallen intill snålade man inte på storleken. Rekordet var nog denna Dodge Ram, som barnen knappt nådde upp till...
Per
Föräldramöte
I torsdags kväll var det föräldramöte i Malins skolan - Parents night. För er som tycker att föräldramöten kan vara lite sega, så kommer här tips om ett snabbt och effektivt upplägg.
Kvällen var upplagd som en av Malins skoldagar, fast lektionerna var nerkortade till 15 minuter och rasterna till 4. Malin har fyra lektionspass varje dag, ett för varje ämne, exakt likadant varje dag. På Parents night fick vi göra en snabb genomgån av fyra ämnen på drygt en timme. Skolklockan ringde när vi förväntades vara i klassrummet för första passet - Arts. Där fick fick en snabb genomgång av Mrs Hansen om vad de gör, hur ämnet betygssätts och vad föräldrarna ska komma ihåg att följa upp där hemma. Efter 15 minuter ringde klockan, och vi fick ge oss ut i korridorerna och leta upp nästa klassrum. Denna gång i en barack utanför skolan, där engelskläraren Mr Saadipour tog emot. En snabb genomgång till, knappt tid för någon fråga, och så iväg till mattesalen och Mrs Bolden.
Lärarnas presentation var mycket annorlunda än hur en svensk lärare brukar presentera sig. Vad sägs om att få höra att "jag är en välutbildad lärare, examen i ämnet si och så från universitetet det och det, tycker det är roligt att undervisa och har 12 års erfarenhet som lärare"? Eller "jag är en mycket strukturerad person, och jag vill ha ordning och reda i min klass"? Ambitionen låter bra, och lite mer självförtroende och formell ton än "hej, jag heter Lasse och ska vara här", känns mycket bra.
När sedan principerna ska omsättas i rutiner kring betygssättning och närvaro, kan det lätt få ett löjets skimmer över sig. I matematikkursen sätt betyget med 50% på provresultat, 30% på snabba diagnoser (quizzes), 10% på att man gjort sina läxor, och 10% av "engagement", en slags övrigtpost. Inom denna post har eleverna (15-17-åringar!) fått två "toalettbiljetter", som de ska använda om de behöver gå på toaletten under lektionstid. Om de inte utnyttjar dessa på hela terminen får de 20 av de 100 poäng som krävs för att få full pott på "engagement"! Att räkna ut hur man ska klara det kräver kanske sin matematik?
Mormors gamla skolberättelse känns fortfarande aktuell, om pojken som kom tillbaka till klassrummet efter att druckit, och sa "vanntossta igeen"...
Per
Bäversafari
Vi har sett något som jag aldrig anat att jag skulle få se, eftersom jag inte så gärna reser norrut, utan heller söder- och västerut. Vi har sett en bäverdamm! Den ligger 15 minuters promenad från vårt hus! Bävrarna har med sitt idogna arbete tuggat av grenar och släpat ut dem och byggt en fördämning över en 5-6 meter bred passage, och höjt vattennivån uppströms 25 centimeter. Fantastiskt!
Det var Lovisas klasskamrat Megan som gjorde oss uppmärksamma på bäverdammen. I hennes Science Fair-projekt hade hon studerat vilka djur som finns i omgivningen. Räv och rådjur hade vi sett själva, men att det fanns bäver var en glad överraskning. Megans projekt gick vidare till county-final, vilket Lovisa "slapp". Hon var lättad, för annars hade hon fått berätta om sitt projekt för en jury till...
Vi såg inga bävrar idag, men mina tankar gick till herr Bäver i C. S. Lewis "Häxan och Lejonet". Vi läser "Ett år med Aslan" med barnen och den 2 februari läste vi bland annat att herr och fru Bäver berättar att Aslan är ett lejon.
- Å-å-å, sade Susan, jag som trodde han var en människa. Är han inte ...farlig då? Jag är rädd för lejon. Jag kommer att känna mig hemskt nervös när jag träffar honom.
- Tror jag det, lilla barn, sade fru Bäver. Om det finns nån som kan se Aslan i ögonen utan att darra i knävecken, så är han antingen modigare än de flesta eller också simpelt dum.
- Är han farlig då? frågade Lucy.
- Farlig? sade herr Bäver, hörde du inte vad min fru sa nyss? Det är klart att Aslan är farlig. Men han är god. Han är ju kung, vet jag.
Per
Mera strukturerat lärande
Även Hampus i Kindergarten lär sig grunderna i att skriva essäer med ett påstående och stödjande argument. Hemuppgiften var att berätta om en vän och med tre påståenden motivera varför den är en bra vän. Hampus skrev om sin vän Jakob hemma i Sverige:
pus skrev bifogade rader när han hade i skoluppgift att skriva om en vän. På amerikanskt, strukturerat sätt ska påståendet stödjas av tre argument 1) he like to play cars with me 2) he like to bild lego with me 3) he is nijs to mi
Det säger väl allt!
"Jakob is my friend because he like to play cars with me and he like to bild lego with me and he is nijs to me"
Det säger väl allt?
Strukturerat lärande
Vi har just kommit hem från Lovisas skola, där det varit en utställning av barnens forskningsprojekt - Science Fair. Strax innan jul fick de inbjudan till att vara med och genomföra ett forskningsprojekt, som presenteras på skolan, jurybedöms och kan gå vidare till county- och delstatsfinal. Strax innan jul fick Lovisa hem en inbjudan som beskrev hur forskningsprojektet ska genomföras. De ska använda "vetenskaplig metod", vilket innebär 1) identifiera ett problem, 2) ta fram bakgrundsinformation, 3) sätt upp en hypotes, 4) testa hypotesen genom ett experiment, 5) analysera data och dra slutsatser, och 6) presentera på en utställningsskärm. Det är helt enormt att man undervisar på detta sätt i klass 4 och 5! Metoden skulle kunna vara hämtad ur min bok om experiment, som jag snart är färdig med...
Lovisa valde att studera hur hennes klasskamrater tar sig till och från skolan, och hur mycket bensin man skulle spara om alla som bor inom en miles (1,6 km) radie från skolan, skulle gå eller cykla. Genom att mäta på Google Maps och räkna lite, så kom hon fram till att det skulle spara 79 gallons (300 liter) bensin per år bara i hennes klass! Dessutom skulle man kunna ställa in två busslinjer, som alltså bara hämtar barn inom 1,6 km radie från skolan. Studien blev väl mottagen. Den blev en av 11 som fick hedersomnämnande, och i morgon får hon veta om hon är bland de tre som går vidare till county-final.
Även i engelska lär de sig en mycket strukturerad arbetsprocess. Mallen är given: 1) inledning som talar om vad rapporten ska handla om, 2) tes som rapporten ska avhandla, 3) tre argument, som stöds av vardera tre meningar, och 4) slutsats. Lovisa börjar drillas i hur man ställer upp strukturen och Malin jobbar med att också fylla strukturen med innehåll. Också det sker enligt mallar, med speciella fraser för för att binda ihop satser och argument.
Jag tror det är bra att lära sig arbeta enligt enkla, tydliga riktlinjer. När man väl kan reglerna, kan man sedan variera dem, och bryta mot dem. Om man så vill. För att skapa effekter.
Per
