runesons i usa

Vi har varit en långhelg i Washington DC, den federala huvudstaden i USA. Staden, som också är en delstat i sig, men ändå inte har riktigt samma regler som andra delstater. Staden har cirka 600 000 invånare på den lilla yta som räknas till "DC". Staden har naturligtvis växt ut i de omgivande delstaterna Virginia i söder och väster, och Maryland i norr och öster.

Washington DC är ju platsen för alla de tre grenarna i den amerikanska maktdelningen: presidenten, kongressen (som består av två kamrar, senaten med två delegater för varje delstat och representanthuset som är valt proportionellt mot folkmängden), samt högsta domstolen. Våra vandringar genom staden och dess parker präglades naturligt av detta. Helgen var extra festlig, eftersom det var "Presidents Day" på måndagen. President Lincolns födelsedag var den 12 februari och president Washingtons var den 22. Nixon slog ihop de båda till en dag för alla presidenter - kanske något han velat bli ihågkommen för...

Den första maktdemonstration vi såg när vi kom i in centrala DC var "occupy"-rörelsen. På "Freedom Plaza" tältar fortfarande protesterande människor inom synhåll för vita huset - som dock inte är huset med pelarna nedan, utan det vita som skymtar mellan träden.

President Obama hade inte tid att prata med oss, så vi vandrade vidare till de gamla presidenterna. Lincoln har alltid tid, men han lyssnar inte så mycket längre på alla som besökte honom (vänster nedan), medan Washington tog sig tid att posera med svenska turister, när han nu ändå kommit för att fira sin 280:e födelsedag (höger nedan).

Washington firades med militäruppvisningar och (lösa) skott vid hans gård Mount Vernon. Den ligger fantastiskt vackert vid Potomach-floden. Dagen till ära bjöd han på inträdesbiljetten, vilket lockade många.

På eftermiddagen manifesterades presidenternas dag med en parad genom gamla staden i Alexandria. Scoutgrupper, välgörenhetsorgansiationer, politiker, lokala näringsidkare - alla deltog i marchen med olika ekipage, eller vandrande, dansande eller åkande i olika konstellationer. Washington och Lincoln dök också upp här i olika gestalter.

Gubbarna i fez som körde gokart fram och tillbaka längs marchvägen i åttor var mina favoriter. De såg ut att ha väldigt kul själva!

Vi fick sällskap vid marchvägen av ett par som hurrade, hejade och guidade oss genom alla lokala företeelser. När paraden var slut ville de visa oss Alexandria också, och passa på att göra reklam för sin bok, och att lära barnen lite amerikanska skämt (ovanligt nog självironiska) som en komplimang till barnens språkkunskaper, och en gliring till medelamerikanens brist på sådana:

-Vad kallar man en person som kan flera språk? Multilingual!

-Vad kallar man en person som bara kan ett språk? Amerikan!

Här syns hela sällskapet "naturligt" uppställt inför kameran.

Naturligtvis upplevde vi mer i DC: besökte en gudstjänst i St Pauls episkopala kyrka, åt god mat, besökte Smithsonians Air and Space museum, den botaniska trädgården, Capitolium (kongressens hus), men politikerna var ute och cyklande...

Vi besökte också krigsmonumenten längs the Mall. De gestaltar saknaden efter dem som tvingats offra sin liv, soldatens ångest när han är på väg ut i kriget, den obegripliga ondskan, och de eviga värdena. En bild från monumentet över Koreakriget får avrunda vår resa, som säger något om priset för friheten, både för nationer och folkgrupper.

Per